Till sidans innehåll

Publiceringsdatum: 2015-09-25

Långsiktighet är viktigt vid rekrytering av poliser

Stefan Annell, psykolog på Rekryteringsmyndigheten, försvarade nyligen sin avhandling "Hållbar polisrekrytering - Teoretiska, metodologiska och praktiska perspektiv på rekrytering och urval". Bakom avhandlingen ligger ett flerårigt forskningsprojekt.

En av Rekryteringmyndighetens uppgifter är att ge stöd till andra myndigheter inom totalförsvaret vid urval till utbildningar eller för anställningar. De utbildningar och anställningar som vi gör urval till är ofta krävande och kraven på de sökande är därför ofta tuffa. Antalet sökande är dessutom stort och antalet platser begränsade. Det innebär att våra metoder måste vara effektiva och rättssäkra. Alla sökande ska dessutom behandlas på ett likvärdigt sätt. Det är därför viktigt att våra metoder har en vetenskaplig förankring. 

Begränsad forskning inom rekrytering och urval

– Forskningen om rekrytering och urval är begränsad i Sverige. Det gör att den här avhandlingen är viktig för bland annat Rekryteringsmyndigheten och Polisen, säger Stefan Annell som nyligen har blivit doktor i psykologi vid Stockholms universitet.

Kostnaderna för att rekrytera är ofta höga. För att rekrytering av ny personal ska vara framgångsrik i ett långsiktigt perspektiv är det därför viktigt att ny personal anpassar sig väl till de förhållanden som gäller på arbetsplatsen. En sådan anpassning underlättas av en god matchning mellan individens förutsättningar och organisations krav. Stefan Annell har i sin forskning undersökt vilka faktorer som bidrar till en långsiktigt hållbar rekrytering av poliser. 

En kombination av flera urvalsmetoder ger bäst resultat

I sin avhandling har Stefan Annell följt över 700 nya svenska poliser under deras tidiga karriär i yrket, från antagningsprocessen, genom deras utbildning och fram till slutet på det första anställningsåret. Resultatet har presenterats i tre olika delstudier. De tre delstudierna belyser hur väl olika slags urvalsmetoder kan förutse hur bra nya poliser anpassar sig till yrket och även arbetsförhållandenas betydelse. Bland annat undersöktes hur väl det går att förutsäga prestation under studier och arbete, trivsel med yrket, hälsa och viljan att fortsätta arbeta som polis. Resultaten visar att flera urvalsmetoder bör användas för att identifiera de sökande som har bäst förutsättningar.

– För urval av poliser visade det sig vara mest användbart att kombinera ett brett verbalt laddat begåvningstest och ett brett personlighetstest med fysiska konditionstester. Intervjuer tycks däremot i första hand användbara för att sålla bort de som är mindre lämpliga för yrket, säger Stefan Annell. 

Rekrytering är en lång process

Resultaten visade också att goda arbetsförhållanden var viktigare för hur väl de nya poliserna anpassade sig till yrket än de egenskaper som mättes med olika urvalsmetoder. Exempel på goda arbetsförhållanden är bra möjligheter till återkoppling, möjligheter till utveckling i arbetet samt en rimlig arbetsbelastning.

– Det visar att Polisen tjänar på att se rekrytering av nya poliser som en lång process som omfattar både urval och hur de nyanställda poliserna introduceras i arbetat, säger Stefan Annell psykolog vid Rekryteringsmyndigenheten och numera även doktor i psykologi. 

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet, Polismyndigheten och Rekryteringsmyndigheten.

Läs mer

Avhandlingen finns att ladda ner: "Hållbar polisrekrytering - Teoretiska, metodologiska och praktiska perspektiv på rekryterings och urval" (pdf, öppnas i nytt fönster).

Sidansvarig: Informationsfunktionen
Granskad: 2015-09-25

Var den här informationen till hjälp?
Skriv ut